Pomologi i Sverige
För mer än 100 år sedan, vid sekelskiftet 1900 stod intresset för frukt och fruktodling på topp.
Detta resulterade i bildandet av Sveriges Pomologiska Förening (SPF) just år 1900.
Efter andra världskriget när man kunde börja importera frukt billigt så upphörde mycket av den kommersiella fruktodlingen här i Sverige, och därmed svalnade intresset för frukt och dess odling. Detta gällde även för SPF som hade börjat intressera sig för andra nytto- och prydnadsväxter. Föreningen ombildades därmed år 1966 till Riksförbundet Svensk Trädgård.
År 1979 så bildades Nordiska Genbanken, vilket medförde ett förnyat intresse för det pomologiska kulturarvet och bevarandet av den genetiska mångfalden av frukt och bär. Flera genbanker (klonarkiv) startades därefter med gamla fruktsorter.
Sällskapet grundas
På 1990-talet fanns det i Stockholmsområdet en grupp som först kallade sig för ”Äppelgänget” och senare för ”Pomologiska Sällskapet”, under ledning av Anders Östman och Anders Källberg.
Vid ett årsmöte de hade i mars år 2000 beslutade medlemmarna i denna grupp att försöka bilda en rikstäckande pomologisk förening. Jan Sääf, Inger Hjalmarsson och Gullmar Henäng tillsattes tillsammans som en arbetsgrupp och ett upprop gick ut i landet där bland annat detta stod;
Intresset för frukt- och bärodling i allmänhet och äppelodling i synnerhet är på stark tillväxt.
Alltfler visar ett aktivt intresse för historiskt lokala sorter och möjlighet till konsumtion av närodlad frukt med en större kulinarisk variation.
Sverige med långa och stolta pomologiska traditioner saknar idag en riksorganisation som kan tillvarata och möta det växande intresset hos allmänheten.
En rad lokalt odlade sorter har under de senaste decennierna för en osäker tillvaro och många hemträdgårdsodlare som vill värna om pomologisk variationsrikedom och mångfald söker kunskap och stöd i detta arbete.
Det är vår övertygelse att vi inom den nya organisationen kan återuppta det arbete som tidigare bedrevs inom Sveriges Pomologiska Förening och att vi härigenom aktivt kommer att kunna bidra till ökad kunskap om såväl vårt pomologiska arv som om nya landvinningar i området.
Den 18 november år 2000 hölls ett första möte för gruppens bildande på SLU-Balsgård i Kristianstad och drygt en månad senare den 22 december så hölls ett konstituerande möte i Bergianska Trädgården i Stockholm.
Därmed var Sveriges Pomologiska Sällskap bildat!
Sveriges Pomologiska Sällskap
År |
Ordförande |
Årsmöte, tid&plats |
Medlemsantal 31 dec |
2000 |
Sune Zachrisson |
22 dec.Bergianska Trädgården |
|
2001 |
Sune Zachrisson |
inget årsmöte |
157 |
2002 |
Sune Zachrisson |
25 maj Julita |
260 |
2003 |
Sune Zachrisson |
10 maj Sundbyberg |
365 |
2004 |
Sune Zachrisson under året ersatt av Bo Carlsson |
8 maj Linköping |
383 |
2005 |
Bo Carlsson |
9 april Älvsjö |
545 |
2006 |
Lars-Gunnar Thor |
25 mars Älvsjö |
610 |
2007 |
Bo Carlsson |
12 maj Brunnstorp |
625 |
2008 |
Olle Ridelius |
12 april Älvsjö |
599 |
2009 |
Olle Ridelius |
10 maj Uppsala |
659 |
2010 |
Olle Ridelius |
29 maj Vassbo |
600 |
2011 |
Olle Ridelius under året ersatt av Håkan Svensson |
26 mars Älvsjö |
630 |
2012 |
Håkan Svensson |
28 januari Uppsala |
700 |
2012 |
Per Axell |
extra årsmöte 14 april Alvsjö |
|
2013 |
Katharina Ångström Isaksson |
2 feb. Västerås |
730 |
2014 |
Katharina Ångström Isaksson |
1 feb. Norrköping |
780 |
2015 |
Claes-Göran Lyktberg under året ersatt av Christer Sandberg |
7 mars Helsingborg |
791 |
2016 |
Christer Sandberg |
Gävle |
845 |
2017 |
Christer Sandberg |
Örebro |
855 |
2018 |
Christer Sandberg |
Uppsala |
912 |
2019 |
Christer Sandberg |
Stockholm |
961 |
2020 |
Christer Sandberg |
Göteborg |
1040 |