Ympning

(Texten nedan är skriven av Rolf Näreskog och Lennart Svahn och har tidigare publicerats i Pomologen nr 1 2002) 

 

Söker du någon som kan hjälpa dig med ympning – se sidan Beskärare och ympmästare

 

Utveckla Dina träd med ympning

Konsten att förädla sina fruktträd är urgammal och även om grundprinciperna är desamma än idag så finns det många skolor. En del är fulla av myter och många tror att det är svårt att lyckas.

Det behöver inte alls vara krångligt att ympa. Har du inte prövat förr, gör det nu i vår!

En sekatör, en kniv, en rulle vulk-bandstejp och en tub Lac Balsam är allt Du behöver för att komma igång. Vulkbandstejpen hittar Du på besinstationer och järnaffärer, det övriga i närmaste trädgårdsbutik.

Vintern är en spännande tid för alla oss som är intresserade av att ympa och utveckla våra fruktträd. Det är nu vi på allvar funderar över vilka nya sorter som skall ympas in, var de kan hittas och var på träden de skall placeras.

Vi är en växande skara experimentvilliga och nyfikna fritidsodlare som fascinerats av att kunna skörda flera olika sorters mogen frukt från ett och samma träd. Säsongen kan då förlängas och det är fullt möjligt för oss att med ganska enkla medel skapa nya träd som bär både sommar-, höst- och vinterfrukt.

Speciellt för oss som har ett begränsat utrymme i trädgården är ympalternativet högintressant. Man kanske drömmer om sin barndoms äpplen och päron eller man har sorter som man inte är så förtjust i. Kanske ger träd för mycket frukt vid fel tillfälle och är svår att ta hand om. Eller tvärtom, trädet ger för lite frukt och behöver föryngras.

 

Utveckla och skapa nya träd

En bra lösning är att bygga om sina träd. Man byter ut lämpliga grenar genom att ympa in önskade sorter. Ett normalstort träd kan bära 15-20 sorter och flera av oss entusiaster har nått den nivån. Blanda dock inte hursomhelst utan tänk på att det är viktigt att starkväxande sorter ympas på ett starkväxande träd och vice versa.

Man kan ha många olika ymp-filosofier. En intressant idé är skapa ett träd som innehåller ett spektrum av sorter som spänner över hela säsongen. Från juli till oktober kan man då plocka och äta mogen frukt direkt från trädet.

Andra spännande idéer är att skapa ett träd med sorter från samma landskap (exempelvis Skåne, Blekinge, Östergötland, Sörmland, Uppland eller Värmland) eller från samma land (som Danmark, England, Finland, Ryssland etc). Här är Anton Nilssons bok ”Våra äpplesorter” en ovärderlig hjälp.

 

Skaffa och förvara ympris

Enklast samlar man sitt ympris själv i samband med vinterbeskärningen. Kanske har grannen eller någon släkting en spännande sort. Årsskott från trädkronans övre del är bäst. Undvik att ta från nordsidan och från trädets nedre delar.

Under förvåren kan ympris också köpas på trädgårdsmässor och i trädgårdsbutiker, men här är sortimentet mycket begränsat.

Ympriset tas normalt från träden tidigt under vintern och kan sedan förvaras kallt och fuktigt tills det är dags att använda. Läs mer om ympris.

En annan väl fungerande metod är direktympning. Ympriset tas då vid ymptillfället från ett träd och ympas omgående på ett annat. Det förutsätter att man har ympgivande träd i närheten och att man sparar lämpliga årsskott vid beskärningen.

 

Planera ymparnas placering

Det är viktigt att man i god tid tänker igenom, bestämmer och märker ut var ymparna skall placeras. Det underlättar senvinterns beskärningsarbete. Beroende på var i landet man bor och vårens ankomst, bestämmer man när det är dags att ympa. I Stockholmstrakten brukar första veckan i maj vara ett startriktmärke.

Att tiden är inne vet man när saven i trädet börjat stiga och barken går lätt att lossa. Man behöver inte ha så bråttom. Det fungerar bra att ympa under minst en månad framåt. Avgörande är om man lyckas hålla ympriset fräscht.

 

Flera olika sätt att ympa

Det finns många olika ympmetoder som är väl beskrivna i trädgårdslitteraturen. De metoder som är lättast att utföra och lyckas med anses vara barkympning och klyvympning.

Barkympning lämpar sig bra när man har äldre träd med relativt tjocka grenar. Medan klyvympningen passar bra för yngre träd med tunnare grenar eller vid extrem föryngringsymping.

 

Barkymping

Precis innan man börjar ympa, skär man till en en ymp med 3-4 knoppar av ett årsskott som helst ska ha en pennas tjocklek. Vid barkympning skär man sedan med en vass kniv ett plant snitt längs ympkvisten mitt emot en knopp (se figur A).

Snittytan bör vara ungefär 3-4 cm lång och alldeles plan. Den får inte torka eller vidröras så att hudfett kan hindra ympen att växa fast. De iordninggjorda ympkvistarna förvaras bäst i vatten, medan man skär en skåra i grenens bark och öppnar barkflikarna (se figur B). Ympkvisten skjuts sedan in med snittytan inåt (se figur C). Beroende på grenens tjocklek ympas 2-3 kvistar.

Använd någon typ av tejp för att binda fast ymparna. Vulkbandstejp fungerar utmärkt och den fäster lufttätt kring grenen och ymparna genom sin krympförmåga.

Täck sedan alla snittytor på ympen och grenen med Lac Balsam för att hindra uttorkning (se figur D). Titta till ymparna ofta i början och täck de sprickor som ibland uppstår. Regelbunden vattendusch håller ympen fuktig.

En genomskinlig plastpåse med några hål i över ympen kan hjälpa att förhindra uttorkning, vilket är nödvändigt för ett bra ympresultatet. Påsen tas bort när ympen tagit sig och bladknoppar har börjat växa ut. När ymparna växt fast och utvecklats väljer man den som är kraftigast, men behåller de övriga en tid som reserver innan de tas bort.

 

Klyvympning

Man skär till ett årsskott som har ungefär samma tjocklek som grenen, med 3-4 knoppar. Ympkvisten spetsas genom två plana snitt (se figur A), ett på vardera sidan om en knopp med snittytor på 2-3 cm.

De färdiga ympkvistarna behandlas och förvaras på samma sätt som vid barkympning, medan man skär av och klyver en utvald gren (se figur B)

Ympkvisten skjuts sedan in i grenen och passas in mot ympgrenens ytterkant. Bind fast med vulkbandstejp som fäster lufttätt (se figur C).

Snittytorna täcks med Lac Balsam och den färdiga klyvympen sköts på samma sätt som barkympen och förses också gärna med en genomskinlig, men inte helt tät, plastpåse för att hindra uttorkning.

 

Ympa kan alla

Ympning är egentligen inte svårt att lära för en nybörjare. Det handlar mycket om noggrannhet och träning. Men även om man gjort allt rätt enligt boken så kan ympningen misslyckas. Kanske beroende på att ympriset inte förvarats riktigt och var ofräscht eller också kan vädrets makter spelat in eller…

Det viktiga är att inte ge upp utan analysera vad som gått fel och försöka igen nästa år. Lycka till!

 

Rolf Näreskog
Lennart Svahn

WordPress theme: Kippis 1.15